Uppdaterad med julbetraktelse 20.12.2024.
Utlovad genom profeterna
Gläd dig, du Kristi brud,
och möt din Herre Gud.
Den stora dag du skådat
som Guds profeter bådat.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.
När aposteln Paulus skriver sitt brev till romarna inleder han med att hänvisa till vad profeterna har utlovat i de heliga Skrifterna. Guds Son av evighet, vars ursprung är före tiden, från evighetens dagar (Mika 5:2), hade kommit till vår värld som ett litet människobarn. Detta barns namn hade Gud uppenbarat för profeten Jesaja (9:6): Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste.
Nu får vi åter bereda oss att möta Honom. Han kommer till en värld som är svårt sargad, mer än på många decennier. Mörkret vilar påtagligt över jorden. Också i våra familjer sätter mörkret in sina angrepp. Men det folk som vandrar i mörkret har fått ett löfte: det ska se ett stort ljus. Så var det med herdarna utanför Betlehem den märkliga natt när Gud steg ner och började bo bland människorna i mörkret. De såg det stora ljuset: Herrens härlighet lyste omkring dem.
Att Jesaja såg det stora ljuset i fjärran berodde inte på att ett ljus redan kunde anas i den mörka tunneln. Det var grundat på Herrens löfte. Tiderna blev bara mörkare, och det skulle dröja 700 år innan profetian blev verklighet. Vi har däremot fått se ljuset. Skriftens ord vittnar om att det har kommit, precis som profeten hade sagt. Och detta ljus är Fridsfursten.
Även om tiden är mörk lyser detta ljus. Även om ofrid råder, har friden kommit till vår jord. Paulus skrev senare i sitt brev (Rom 3:21) om en rättfärdighet från Gud, en som lagen och profeterna vittnar om. Den uppenbarades i detta barn, Jesus Kristus. Därför kan han längre fram skriva (Rom 5:1): När vi nu har förklarats rättfärdiga av tro, har vi frid med Gud genom vår Herre Jesus Kristus.
Vi må tala hur mycket som helst om att tända ett ljus och inte förbanna mörkret, och om hur vi ska visa kärlek till varandra, men utan detta ljus är det fåfängt att kämpa mot mörkret och söka efter julfrid. Detta ljus, som redan är tänt, besegrar mörkret. Därför, låt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren låtit oss veta! Och låt oss frimodigt berätta åt andra om detta ljus. Där kommer också kärleken till oss. Det är den viktigaste julhälsningen.
Nu allt vad mänska heter, kom
till denna julfröjd ren!
Fastän du ej är god och from,
så är du likväl en
av dem som Gud till broder fått.
I krubbans barn du har allt gott.
Var då av hjärtat nöjd!
(C O Rosenius)