Vasabladet 8.2.2012, av Ola Österbacka

Gottfrid Sirén har lagt ner sin penna. Den 4 februari infriades hans långvariga önskan att möta Herren och återförenas med sin hustru Inga-Lill, som lämnade honom drygt två tidigare. Han levde sina sista veckor på Näse sjukhus i Borgå. Han skulle om en knapp månad ha fyllt 95 år.

Vi som hade förmånen att uppleva Gotti som rektorskollega kan inte glömma hans brinnande kärlek till Grundtvig och den nordiska folkhögskolan – Nordens pedagogiska gåva till världen. Han var en bemärkt profil långt utanför vårt lands gränser, alltid en äkta nordist. Ännu för några veckor sedan skrev han en insändare där han påminde om sitt för länge sedan framlagda förslag om en nordisk union.

”I folkhögskolan blir man inte något. Man blir någon.” Den sentensen har många lånat av honom. Han brukade också notera att man inte utbildar statsministrar i folkhögskolorna. ”Men de som går i folkhögskola brukar bli goda statsministrar.” Exemplet var K.A. Fagerholm.

Filosofie magister Gottfrid Sirén var språkkunnig och hade ett osannolikt minne. Många är de som glatt sig åt hans diktläsning, utan manus och utan stakningar. Ett sådant typiskt spontant framförande av Jarl Hemmers Paradisfågeln finns bevarat på Youtube. Det spelades in för mindre än två år sedan.

Hans idéer kände ingen begränsning. Han förkroppsligade begreppet om livslångt lärande. Efter sin pensionering avlade han skärgårds- och kustskepparexamen. Vid 85 års ålder började han använda dator för sin omfattande korrespondens, fastän han aldrig tyckte sig behärska den.

Oräkneliga är de artiklar, kåserier och tal som formats av Gottis penna. Alltid med samma briljanta formuleringar. Vasabladet hade förmånen att ha honom som ledarskribent under många år. Han var verksam som dess redaktör 1959–64.

En av Gottfrid Siréns ideer förverkligades i form av Norrvalla. Det behövdes mycken envishet för det projektet. Och envishet led Gotti ingen brist på. Diplomati hörde kanske inte till hans starkaste sidor. Det ledde naturligtvis också till att det skar sig ibland.

Efter Vöråtiden fortsatte han sina folkbildningsinsatser i Östra Nylands folkhögskola i Kuggom ända fram till sin pensionering.

Många är de kulturella engagemang som bär Gottfrid Siréns signum. Han var redaktör för Arbetets vänner i Lovisa under många år. Han stod i spetsen för AV-tjänst i Vasa. Han ledde ett filmbolag. Han blev hedersmedlem i många föreningar.

Otaliga resor gjorde han med sin filmkamera, bland annat till Grönland och Färöarna. Han var filmare vid Helsingfors universitet och gjorde undervisningsfilmer vid medicinska fakulteten. Han gjorde nyhetsjournalfilmer för BBC. Han kunde berätta om dråpliga situationer från denna verksamhet, som att han suttit i samma snödriva som president Urho Kekkonen och gått på den röda mattan med Frankrikes president.

Under 1950-talet kallades Gottfrid Sirén att bli verkställande direktör för Nylands tryckeri, som då köptes in av Evangeliföreningen där han var styrelsemedlem. Det blev inte många år på den stolen, eftersom ett förbiseende i ett viktigt avtal ledde till allt större förluster. Därmed kom också hans insatser i styrelsen för Evangeliföreningen att få ett abrupt slut.

Det evangeliska arvet från hans födelsehem i Lovisa – hans far O.W. Sirén var mångårig lekmannapredikant – följde med honom hela livet, även om det hade legat under ytan i flera decennier, och blommade åter upp i livets slutskede. Då blev han tempelbyggare i Vasa – som han själv förundrat benämnde sig. Han blev medlem i Föreningen Logos, där han stödde renoveringsarbeten i föreningens verksamhetslokal Biblion och initierade Afrikahjälpen till stöd för afrikanska ungdomar i ekonomiskt trångmål.

Gotti var en samlare. Han arkiverade tidningsurklipp i mängder. Hans bildmaterial från ett flitigt fotograferande var enorm. Biblioteket växte också över öronen. Arkivering såg han som ett av sina livsverk. En stor del av hans stora samlingar fann sin plats i det sirénska vindsrummet på Kycklings hembygdsmuseum i Lappträsk, där hans familj hade sina rötter. Rummet blev för trångt och det gick inte att bygga ut.

När Föreningen Logos köpte in den gamla frimurarlokalen vid Biblioteksgatan 5 i Vasa började arkivförsändelser fylla rum också där.

Det tudelade arkivet fick en offentlig sökfunktion i en webbdatabas, GS-arkiv, som båda parterna har deltagit i att bygga upp. Databasen nås via Logosmappen. Där finns också en länk till en webbsida som skapats till Gottis minne (direktadress foreningenlogos.fi/gotti).

Begravningen äger rum i Borgå den 17 februari. Gotti får nu vila i frid.