Vilken gud kan då rädda er?

Utläggning av Daniels bok av Lars Borgström.

Nyckel till Daniels bok

Daniels bok i Gamla testamentet har blivit föremål för hårda attacker men har också gett upphov till många spekulationer om den yttersta tiden. Nu har det kommit en bok som på ett lättfattligt sätt både försvarar bokens plats som helig skrift och ger en saklig förståelse för de i många fall svårtolkade profetiorna om ändens tid. Boken heter ”Vilken gud ska då rädda er? – utläggning över Daniels bok” och är skriven av prästen Lars Borgström, känd författare till flera andra kristna böcker.

En orsak till att boken har blivit ifrågasatt är att den ger en detaljerad framställning om händelser som inträffat långt efter bokens tillkomst. Sådant kan människor inte veta, menar de liberala teologerna och bibelforskarna. Daniel själv svävar inte på målet: Gud kan, och han har uppenbarat vad som ska ske.

Vem vad då Daniel? Enligt den bok som bär hans namn var han en bland flera ynglingar av kunglig börd som fördes till Babylonien 605 f Kr. Då var han en tonåring. Han blev en stor statsman, först i det nybabyloniska riket och senare under de första åren av det medisk-persiska riket, då han redan nått 80-årsåldern. Daniel hade förmåga att tolka drömmar, vilket var orsak till hans upphöjelse, men han var noga med att påpeka att det inte var hans egen förmåga utan att Gud hade uppenbarat drömmarna och deras tolkning för honom.

Enligt mänskligt sätt att se kan man inte veta hundratals år i förväg vad som ska hända. Centralt i Daniels profetior är hur den antikristliga kungen Antiochus IV Epifanes åren 168–164 f Kr härjade i Palestina och ställde upp avgudabilder i det allraheligaste i Jerusalems tempel. Det skedde ca 370 år efter att Daniel hade förutsagt vad som skulle ske! Därför har kritiker tänkt sig att författaren måste ha varit någon som levde på den tiden. Men man vet inte vem.

Borgström visar hur detaljer i Daniels bok visar att bokens författare hade ingående kännedom i händelserna på 500-talet f Kr, sådant som en okänd jude på 160-talet inte kunde känna till. Han avvisar kritikernas argument på ett övertygande sätt. Till argumenten hör också att Jesus hänvisar till Daniel som en historisk person i sitt eskatologiska tal (bl a Matt 24:15).

Många barn har fascinerats av berättelsen om hur Daniel kastades i en lejongrop men klarade sig helskinnad under en hel natt. En annan spännande berättelse är den som beskriver hur Daniels tre kamrater blir straffade för att de inte vill tillbe en staty. De skulle då dödas i en brinnande ugn, men kungen som hade bestämt om dödsstraffet får se dem levande tillsammans med en som såg ut som en gudason. Titeln på Borgströms bok är hämtad från kung Nebukadnessars hån av de tre tappra unga männen.

Profetbokens centrala budskap är att Gud behåller all makt, även om jordiska riken ser ut att segra. Babyloniens store envåldshärskare Nebukadnessar fick i en dröm, som Daniel uttolkade, se hur fyra mäktiga riken blev krossade, ett efter ett, men i det fjärde rikets dagar uppstod ett rike som aldrig kommer att förstöras. Det handlar om Kristi rike, som uppstod i romarrikets dagar. Samma riken presenteras senare, i bokens profetiska andra del, och där ges utförliga förklaringar.

Borgström är försiktig när det gäller de förbryllande sifferuppgifter som har använts för att försöka fastställa Jesu återkomst till domen. Han spekulerar inte utan ser till den andliga betydelsen.

Daniels bok, liksom Borgströms utläggning, är mycket aktuell i våra dagar när världens ledare hävdar sin makt. Varje mänskligt rike kommer i sinom tid att gå under. Men det finns ett rike som aldrig ska gå under. Utläggningen rekommenderas både för att den är tillräckligt lättläst för den oinsatte och för att den ger argument för Bibelns trovärdighet.

Som bilagor finns ett utförligt register med bibelreferenser och ett personregister. Boken är bunden i hård pärm i ett behändigt format och omfattar 184 sidor.