(Publicerat i Biblicum nr 3/2020, september 2020)
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland genomgår en svår kris. Biskoparna har i ett brev till kyrkomötet erkänt att man inte kan nå enighet i fråga om vigning av samkönade par till äktenskap.
En sida av saken är att kyrkan fortfarande har som officiell lära och praxis att äktenskapet är förbehållet man och kvinna. En annan sida är att allt fler präster trots detta börjat viga samkönade par. Många anser att detta också måste avspeglas i kyrkans ordning. Biskoparna har i ett brev daterat den 6 augusti 2020 fallit till föga och samtycker till att man måste låta de präster viga som önskar så. Biskoparna är öppet oeniga men de som hittills försvarat den bibliska ordningen har gett upp för trycket och är beredda att kompromissa.
Den 1 mars 2017 trädde en ny äktenskapslag i kraft, vilken gjorde det möjligt för par av samma kön att ingå äktenskap. Redan i maj samma år lämnades ett ombudsinitiativ till kyrkomötet om att kyrkan så snabbt som möjligt ska bredda kyrkans äktenskapssyn så att den också omfattar par av samma kön. Efter en lång diskussion lät kyrkomötet initiativet förfalla i maj 2018. Samtidigt godkändes en kläm där man bad biskopsmötet främja en respektfull diskussion och fortsätta utreda alternativ för att finna lösningar på den rådande oenigheten om äktenskapssynen i kyrkan.
20 år av oenighet kulminerar
Det svar som biskopsmötet sände till kyrkomötet i augusti betonar kyrkans enhet och en respektfull diskussion. Biskoparna räknar först upp en lång rad tidigare ställningstaganden som alla landar i den bibliska synen på äktenskapet. Detta är numera inte nog, eftersom frågan ur reformisternas perspektiv inte är ”löst” innan äktenskapsordningen ändrats.
Listan på tidigare beslut och anvisningar under 2000-talet innehåller tio punkter.
Under 1900-talet var det ännu inga problem inom biskopskåren. Man hade tydligt lagt fram Bibelns lära om äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna. Först efter att partnerskapslagen godkänts av Finlands riksdag 2001 framträdde oenigheten. Biskoparnas rad av ställningstaganden börjar från denna avgörande händelse. Och nu framträder motsättningarna allt tydligare.
År 2008 gav biskoparna ut en skrift om familj, äktenskap och sexualitet under namnet Kärlekens gåva. Uttalandet undertecknades av åtta biskopar, medan två biskopar valde att inte underteckna.
Ett antal kyrkomötesombud såg till att frågan hölls varm. År 2010 behandlade kyrkomötet ett initiativ om bön för homosexuella par. Konstitutionsutskottet föreslog att biskopsmötet får i uppgift att utarbeta en bönestund för homosexuella par som registrerat sitt partnerskap. Ärkebiskop Kari Mäkinen hoppades att kyrkomötet skulle fatta ett klart beslut om stöd för dessa. Debatten, som blev mycket livlig, utmynnade i beslut att godkänna bön med rösterna 78–30.
Efter att Finlands riksdag godkänt ändringar i äktenskapslagen så att samkönade par kan vigas till äktenskap från den 1 mars 2017 följde en upptrappning av motsättningarna. Biskopsmötet gav en redogörelse i augusti 2016 där det konstaterade att prästernas rätt att viga till kyrkligt äktenskap inte ändras. Redogörelsen sammanfattade kyrkans tidigare undervisning men ingen möjlighet öppnades för de präster som önskade viga samkönade. Dokumentet landade i en öppenhet för en fortsatt diskussion om hur man ska behandla de medlemmar av kyrkan som är gifta med en person av samma kön.
Många av de konservativa uttalade nu en lättnad och ansåg att faran var över, medan andra varnade för att reformisterna inte ger upp utan återkommer med sina krav på full jämlikhet. Ärkebiskop Kari Mäkinen lovade att diskussionen fortsätter och uttryckte förståelse för dem som nu var besvikna. Trots biskoparnas förbud började några präster viga till äktenskap. Några av dem har utfört vigsel mot biskopsmötets rekommendationer. I en del fall har biskopen fört samtal med prästen, i en del andra fall har ärendet behandlats vid domkapitlets sammanträde. I några fall har prästen fått en anmärkning eller varning, som sedan lett till besvär till förvaltningsdomstolen. I ett fall har ärendet gått vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Hur denna avgör fallet kommer att bli ett prejudikat som motses med stort intresse. Många ser med skräck fram emot det, eftersom det kan bli ett uttryck för att den världsliga makten bestämmer hur kyrkan ska lära.
På sateenkaaripapit.wordpress.com (regnbågsprästerna) finns en lista med drygt 80 präster som lovat stå till förfogande för vigsel eller välsignelse av samkönade par. Detta oberoende av hur deras överordnade straffar dem.
Biskopsmötet vacklar
Biskoparna söker en kompromiss, eftersom de är öppet oeniga sinsemellan. För att hitta en acceptabel väg framåt beskriver de sex olika modeller för vigselpraxis.
- Äktenskapet är en sak mellan en man och en kvinna. Förrättningar (vigsel, välsignelse, bön) med samkönade par är inte möjliga.
- Kyrkan håller fast vid uppfattningen att äktenskapet är en sak mellan en man och en kvinna, men har även en parallell förrättning för personer av samma kön.
- Kyrkan håller fast vid uppfattningen att äktenskapet är en sak mellan en man och en kvinna men tillåter präster att viga även par av samma kön.
- Kyrkan har två parallella äktenskapssyner, en traditionell och en könsneutral, vilka båda anses vara officiella och parallella. För präster med traditionell åsikt har föreskrivits samvetsskydd.
- Kyrkan har ändrat sin syn på äktenskapet så att den är könsneutral. Den som håller på en traditionell syn kan avvika från kyrkans officiella syn och viga endast par av olika kön.
- Kyrkan har ändrat sin syn på äktenskapet så att den är könsneutral och förutsätter att alla präster agerar och undervisar enligt detta.
Brevet nämner dessutom en situation där statsmakten och eventuellt domstolarna föreskriver hur kyrkan ska agera. Det kan bli aktuellt, beroende på hur utslaget från Högsta förvaltningsdomstolen blir.
Biskoparna noterar att 1) gäller i den romersk-katolska kyrkan och i de ortodoxa kyrkorna, 2) gäller i dagens läge i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, 4) gäller i norska kyrkan, 5) gäller i Svenska kyrkan och 6) gäller i isländska kyrkan.
För en del av biskoparna är modell 2 det enda möjliga alternativet medan andra förespråkar modell 4 eller 5. Biskoparna är dock överens om att modell 3 är den nästbästa om man är tvungen att anpassa sig till en modell som man inte anser vara den bästa.
Jesus säger: ”Ett rike som är splittrat blir ödelagt, och en stad eller familj som är splittrad kan inte bestå” (Matt 12:25). Och aposteln Paulus förmanar: ”I vår Herre Jesu Kristi namn uppmanar jag er, bröder, att ni alla ska vara eniga i det ni säger och inte låta splittring finnas bland er, utan stå enade i samma sinne och samma mening” (1 Kor 1:10).
Biskoparna säger sig värna om kyrkans enhet. Men någon annan enhet finns inte än den som Anden skapar på Ordets grund. När man har frångått Skriften på det sättet att man godkänner välsignelseakter för samkönade parförhållanden så har man redan trätt in på lögnens väg. Och så länge trohet till Guds ord finns kvar i kyrkan kan ingen enhet nås med dem som förkastar Guds ord. ”Akta er för de falska profeterna” (Matt 7:15) och ”Håll er borta från dem” (Rom 16:17), ljuder det klara beskedet.
Borgå stifts biskop Bo-Göran Åstrand är en av dem som starkt drivit på en ändring till en könsneutral äktenskapssyn. Han säger i Kyrkpressen att han är beredd att mötas på mitten, helt enkelt för att komma framåt. Han framstår alltså som kompromissvillig, även om han egentligen vill ändra läran. Men att mötas på mitten betyder ändå att den falska läran ges godkännande.
Juhana Pohjola om biskoparnas lögner
På Ev-luth Missionsstiftets webbplats har stiftsdekan Juhana Pohjola i starka ordalag avslöjat dessa lögner i artikeln Piispojen valheellinen yksimielisyys avioliittokäsityksessä (Biskoparnas lögnaktiga enighet i äktenskapsfrågan).
Den första lögnen är att den kristna äktenskapsuppfattningen inte skulle vara en väsentlig fråga för kyrkans liv och för de kristna. Hur går det ihop med apostelns ord: ”Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utöver homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike” (1 Kor 6:9–10).
Den andra lögnen är att låta förstå att den kristna enheten är något slags mänsklig och organisatorisk samvaro. Enligt biskopsmötet kan den kristna enheten bevaras trots olika uppfattning om äktenskapet.
För det tredje avslöjar brevet hur lögnen redan har trängt in och håller på att avancera i den evangelisk-lutherska kyrkan. I stället för att hålla fast vid den bibliska läran, alternativ 1, lägger biskoparna fram sex tänkbara alternativ. Det första steget i lögnen är att ifrågasätta denna trosartikel. Inte en enda av biskoparna förespråkar detta enda riktiga alternativ. Det andra steget är att be om godkännande för en lögnaktig lära vid sidan av den enda rätta. Det tredje steget är att kräva samma rätt för lögnen som för sanningen. Det är detta som nu förespråkas i alternativ 3. Det fjärde steget är sedan att lögnen inte längre fördrar sanningen vid sin sida, vilket är alternativ 6.
Pohjola skriver att Finland nu är på väg in i detta skede, den isländska modellen, via Sverige. Han jämför med klausulen om samvetsfrihet när det gäller att samverka med kvinnliga präster, vilken några år efter beslutet (1986) visade sig vara luft. Nu prästvigs ingen utan löfte att samarbeta fullt ut med alla präster. Det samma kan väntas också när det gäller vigningsplikt av samkönade par.
Pohjola avslutar med ett viktigt råd (fri översättning):
Biskopsmöten och kyrkomöten kan förefalla avlägsna, men lögnens dimma omger redan oss alla och försämrar kontinuerligt vår synförmåga. Vi blir tillvänjda och vi vänjer oss. Därför ger Guds ords ljus och vandringen i dess ljus den rätta riktningen. Endast ånger, syndabekännelse och tro på nåden i Kristi kors stoppar lögnens makt.
Nyligen har en grundläggande bok om kyrkans enhet gjorts tillgänglig på Biblicums webbplats. Det är Seth Erlandssons bok Kyrkogemenskap – vad säger Bibeln? Den kan också köpas via Biblicums webbutik. Boken rekommenderas varmt till alla som önskar fördjupning och klarhet i frågan om vad som behövs för enighet i kyrkan. Den falska läran kan inte stå samman med Sanningen. En kyrka som väljer folkopinionen framom Guds ord har ingen framtid. Men till dem som bevarar hans ord utlovar Jesus en ljus framtid:
”Se, jag har ställt en dörr öppen för dig som ingen kan stänga, för din kraft är liten och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn” (Upp 3:8).